Ibland är verkligheten för bra för att vara sann...Vet inte vad jag ska ta mig till. Hatar mitt liv ena sekunden, älskar det den andra. Längtar bara till höstlovet just nu då jag ska upp till Evelina i Umeå, då kan jag vara mig själv fullt ut. Saknar min syster så det gör ont. Hoppas av hela mitt hjärta att Fanny kan följa med och att jag får träffa min älskade, Daniella. Men Evelina om du läser det här vill jag bara säga att jag älskar dig. Soulmate.
Jag vill älska dig. Men det går inte. Jag kan inte tvinga mig själv att känna någonting som jag inte känner. Hur mycket jag än vill kan jag inte styra mina egna känslor. Önskar bara att dehär aldrig hade hänt, det hade varit mycket bättre om det aldrig hänt. Det är så mycket annat. Så många andra som finns där för mig på ett sätt du inte gör. Jag vet att du vill, att du försöker men det går bara inte. Jag är ledsen men det här funkar inte längre...
Evelina Sandström. Tack för att du finns. Du är så himla underbar, vacker och fin. Går inte att beskriva dig eller hur jag känner för dig. Men jag älskar dig, så himla mycket. Du gör mig alltid på bra humör och du får mig att må bra, på riktigt. Jag skulle göra vad som helst för dig syster, du är värd allting. Det känns verkligen som vi kännt varandra hela livet, helt sjukt att ni endast kännd varandra sedan februari. Men det känns som hela livet. Allt känns så naturligt när jag snackar med dig. Jag kan gråta, jag kan skratta, jag kan vara mig själv. Och du är så sjukt vacker, på både insidan och utsidan. Det går inte att beskriva dig eller min kärlek till dig i ord. Hoppas du förstår ändå hur mycket jag älskar dig. Tack för att du finns, och tack för att du ringde mig ikväll. Hade du inte gjort det hade jag varit ledsen hela kvällen. Men blev på så himla bra humör. Och vilket underbart samtal, från att fangirla till att båda gråter till att ingen av oss kunde sluta skratta. Så himla härligt. Älskar dig syster, finns alltid här för dig. Lämnar dig aldrig och kommer alltid ställa uppför dig. No matter what. ♥
Kollade igenom en gammal blogg jag hade med en kompis för ett tag sedan och hittade det här inlägget. Kommer ihåg hur mycket jag grät när jag skrev det och ska jag vara ärlig tycker jag det var bra skrivet av mig. Så ville bara dela det med er.
Alla behöver någon att prata med. Vara med. Skratta med. Gråta med. Alla behöver någon som finns där för en när som helst. Alla behöver någon att luta sig emot när allt annat bara faller sönder. När livet rasar ihop, och allt känns skit. Då behöver man någon att prata med och gråta ut hos. Det är personerna som finns där för en, även när man bråkat eller någonting annat hänt, det är dom man ska hålla fast vid. Aldrig släppa taget om. För sånna människor är svåra att hitta.
Det är skönt att kunna prata med någon när man mår dåligt. Det är skönt att kunna fråga någon om råd och hjälp när man inte vet vad man ska ta sig till. Alla behöver/kommer behöva bli tröstade, få råd och hjälp. Men jag kan klara mig utan tröst, råd och hjälp så länge jag har någon som förstår mig. Och det har jag. Det finns en människa där ute som verkligen förstår mig. Denna människa är värd allting på denna jord. Denna människa betyder allt. Denna människa vet hur jag känner mig ibland.
Exempel. Om man inte varit med om att se ett lik, kan man aldrig förstå hur hemskt det är. Har man aldrig varit med om att se ett husdjur dö, vet man inte hur jobbigt det kan vara. Har man aldrig varit med om att ha brutit en nagel, vet man inte hur ont det gör. Skit samma om det är någonting jätte hemskt, som att någon dör eller om något mindre jobbigt, att nageln går av. Det gör ont! Bryter man nageln gör det ont fysiskt en stund, sen är det okej. Har man mist någon man älskar, gör det ont psykiskt. Sedan lär man sig gå vidare, med ett tomrum i hjärtat.. Men fortfarande, hur stor eller liten saken är, så gör det ont! På ett eller annat sätt. Även om det känns fånigt så måste man ju ta tag i smärtan någon gång.
Det jag vill förmedla är att vare sig det handlar om något jätte hemskt eller om något mindre hemskt, så är det fortfarande viktigt! Tveka aldrig att ta tag i det och prata med någon. En kurator, en vän, ett husdjur, en pinne. What ever! Det känns bättre. Det känns lättare när man fått tröst och lite hjälp på vägen. Men jag lovar ingen känsla i världen känns bättre än den att man vet att det finns någon som förstår en.
Jag hatar att vara kär. Asså verkligen hatar. Mår bara dåligt av det och usch nej, att vara kär är en av världens värsta känslor, enligt mig. Alla jag varit kär i, eller okej det är bara två stycken så kändes fel att säga alla för det låter som om dom va 1 stycken eller något. Men iaf, dom två jag varit kär i har förstört allt som har med kärlek att göra. Speciellt min första kärlek, känns ju lagom bra att han va en äcklig idiot.. Vet inte varför jag skriver det här men måste få skriva av mig bara.. Jag har jätte svårt att bli kär, för när jag väl blir det är jag det i typ någon dag sen går det över, men nu är det på riktigt. Nu är jag verkligen kär på riktigt. Och det känns ju toppen att han bor ca 160 mil (fågelvägen) ifrån mig. Har aldrig ens träffat honom.. Men ändå.. Usch det här är jobbigt. Förlåt för världens depp inlägg :(
För två år sedan skämdes jag jätte mycket för mitt hår, ville inte gå utanför dörren om jag inte satt upp det, flätat det eller hade det plattat. Tyckte det var superjobbigt att visa mitt naturliga hår. Nu undrar ni säkert varför och ja, det undrar jag också. Grejen var väl den att jag hade/har ganska stort/lockigt/vågigt/krusigt hår och jag ville så himla gärna ha platt hår. För erkänn, man ser oftare tjejer med platt hår än tjejer med lockigt hår? Förstår inte hur jag orkade platta mitt hår typ varje dag, det tar ju liksom en timme!! Nu är det helt tvärtom, jag plattar mitt hår jätte sällan och när jag väl gör det är det för att jag har tråkigt. Trivs inte alls i platt hår. Tycker jag passar mycket bättre i lockigt. Det jag vill säga med detta är att va stolta över er själva. Vad det än gäller! Alla är olika och ser olika ut, och det är ju det som gör oss unika. Försök aldrig vara någon du inte är, det blir bara så jobbigt efter ett tag. Sträck på ryggen, le och försök se stolt ut även om du kanske inte är det! Intala dig själv att du är fin som du är, för du är det. ♥
En sak jag aldrig har förstått mig på, är varför man ska klaga och trycka ner andra. Liksom, vad får du ut av att säga till någon att den tex har fula kläder eller går konstigt? Ingenting. Och dom som håller på såhär och är elaka mot andra, varför ensa göra det? Har man så dåligt självförtroende att man måste trycka ner någon annan för att kunna känna sig bra? Eller vad är grejen?.. Personer som får höra sånt här, vare sig dte är en gång eller 1000 gånger mår ju inte bra av det. För hur glad blir man när någon säger att man är tex ful och äcklig? Inte glad alls, kan jag tala om för er som inte vet.
Till er som är taskiga mot andra och håller på såhär: gå och lägg er under en sten och kom inte tillbaks, tack.
Till er som blir "utsatta": försök att inte bry er, jag vet att det är jätte svårt!! Tro mig, jag vet verkligen.. Folk har bett mig att gå och dö för att jag är så ful, så tro mig, jag vet hur det är.. Men tänk såhär, om någon människa klagar på dig på tex din blogg, hur tråkigt liv måste inte den ha då? Om den sitter och läser dina inlägg och granskar dina bilder till 100% för att hitta fel, då måste den ju ha ett väldigt tråkigt liv. Och egentligen är det säkert bara av avundsjuka. Annars borde ju personen inte lägga ner så mycket tid på dig. STAY STRONG! ♥
Förlåt men är ganska arg just nu. Fattar inte varför folk ska hata personer dom inte vet ett skit om. Vad får man ut av att göra facebook grupper där man enbart hatar andra? Vad är det roliga? Det enda man får ut av sånt är att man sårar andra. Man vinner INGENTING på att hata någon annan, speciellt inte på att hata en annan människa man aldrig träffat. Så snälla, ni som håller på och hata folk ni inte känner, sluta. Det är så himla omoget.
Beach 2012 verkar vara det enda som rör sig i många tjejers huvuden just nu. Att dom ska träna, äta rätt så dom får drömkropparna tills sommarn är här. Men tänk efter lite, alla bloggar jag läser t.ex. där det tjatas om den perfekta kroppen och bästa sätten att få den innan sommaren är dom bloggarna som lägger ut bilder på mat från donken, glass var och varann dag och massa andra onyttigheter 24/7. Ena dagen ser det ut såhär:
Åh idag ska jag springa ner till gymmet och träna stenhårt några timmar så man får drömkroppen tills beach 2012 you know! Och jag ska vara nyttig hela veckan, bara äta frukt, grönsaker och sånt nyttigt.
Nästa dag:
Tjockade mig med Madde på donken idag och nu sitter jag och trycker i mig lite Ben and Jerry. Muuuums!
Erkänn att säkert flera av er känner igen det? Lite kul är det ju ändå, hahah!
Första månaden på det här året var jag extremt nyttig osv för att jag mår bättre av att äta så. Sedan fick jag diagnosen glutenitolerans och då sprack det. Och sen dess klarar jag mig inte utan av att äta godis och sånt ibland. Och jag älskar det! Bara skita i vikten och hur man ser ut. Så länge jag mår bra av att äta hur jag vill ska jag göra det och skita i alla kalorier.
Självklart får man träna, äta nyttigt osv men man får även vara lat och äta hur mycket chips man vill. Det är ju upp till var och en.
Men glöm inte, hur vi alla än ser ut är vi unika. Vi har olika kroppsbyggnader, vissa är smalare än andra och visa är mulligare än andra. Och det finns inget "normalt". Även om du som läser detta är lite osäker och inte gillar t.ex. din mage eller lår, skit i hur du ser ut när du går där på stranden i bikini! För någon minut, sluta tänk på hur du ser ut. Försök se stolt ut, försök vara stolt över hur du ser ut. För jag lovar, du är vacker på ditt sätt. Alla är vackra på sitt egna sätt.
Läste nyss någonstans på nån blogg och såhär stod det: "Niall Horan, a hot irish boy." Utsäkta? Utav allt man kan säga om honom så väljer man att kommentera hans utseende? Självklart ser han jätte bra ut, är en av världens sötaste killar och ja, ni vet ju själva hur fin han är. Men folk som endast gillar Niall och dom andra killarna för deras utseende, ni kan gå och slänga er i en vägg. Dessa 5 killar har förändrat jag vet inte hur många flickor och pojkars liv. Dom är personer som fått andra att få bättre självförtroende, hjälpt folk att börja tro på sig själva, våga vara den man är. Niall, Liam, Zayn, Harry och Louis har förändrat så många liv och genom dom har personer som kanske aldrig skulle ha vetat om varandra träffats och blivit jätte bra vänner osv. Dom här killarna inspirerar så många där ute att aldrig sluta hoppas och kämpa. Jag personligen gillar inte 1D för hur dom ser ut, det är bara ett plus att dom är sjukt snygga, söta, vackra osv! Om man kollar på deras Video diarys t.ex. får man en lite större inblick över hur roliga, snälla och trevliga dom verkar vara. Om jag skulle beskriva Niall med ett ord skulle jag definitivt inte säga typ het, trots att han är det! Jag skulle säga att han var fantastisk, obeskrivlig eller vacker på både in och utsidan.
Och sen till er som säger att 1D är dåliga och fula efter att ha hört två låtar, lyssna på alla deras låtar, se alla deras video diarys, läs deras tweets. Då kanske ni ändrar sättet på hur ni ser på dom. Och självklart får man tycka vad man vill! Jag bryr mig inte om ni inte gillar dom, för jag vet vad jag tycker och jag är stolt över att vara en i 1DFamily. Punkt.
